unscarred

Så konstigt, förstår mig inte alls på mitt humör och alla svängningar. Frågan är väl varför man inte vant sig vid det här laget? Jag är ju inte precis tre år ;) Men ICKE.

Hursomhelst: från att känt mig lägst ner på skalan så känner jag mig ganska harmonisk istället nu. Ja det är ju nice, men jag hänger inte meeeed...! Har liksom inte mått dåligt av någon anledning, utan det bara smyger på mig. Sista veckan har varit lite halvjobbig faktiskt. Inte känt mig social, känt mig halvsur och lättirriterad hela tiden. Lägg till trött och håglös på det så får ni mig i ett nötskal.

Jag känner mig LÅST ganska lätt, tror det kan vara det som spökar... skyller inte på någon annan, utan känner mig låst i mig själv på något konstigt sätt. Känner som att jag inte kommer till skott med någonting, går bara här och plockar frenetiskt och vill göra så mycket men vet inte vart jag ska börja eller vad jag egentligen VILL. Vill så mycket men tiden bara flyger iväg för mig.

Fast det är klart, nu när allt känns lite bättre känns det bra ändå - bara få vara hemma och dona i lugn och ro och sådär.

Skulle så gärna vilja ha kontroll över allting. Är så mycket saker jag inte kan påverka nu, vilket får mig att bli lite lätt kontrollfreak och väldigt mycket "my way"... troligtvis psykets försvar mot yttre faktorer man ej kan göra så mycket åt, att man försöker desperat ta KONTROLL över det man kan.

Tror jag behöver en riktigt slö kväll med massa bra film, bara VARA, slappna av. And off course mola Häagen-Dazs strawberry cheesecake och ostkaka! Kanske t.o.m är gott IHOP ;D
Så det är väl ingen omöjlighet att det blir just en sån kväll ;D

Nu kvällsfika till killarna och sen natta Adi Anka :)