unscarred

Uh.... känner mig bra mycket lugnare nu!
Fick sms från L innan att det visade sig inte vara någon hjärnskada, utan de har sytt såret(/såren?) nu och sen har jag inte hört mer... men är det "bara" det så är det fantastiskt! :)

Har nattat Eddie för en liten stund sen;
"mamma... när ska du hämta mig imorgon?"
"jag slutar 4, så senast halv fem..."
"men... kan inte du sluta TRE istället... PLEASE? Vet du att please betyder SNÄLLA på engleska?" (hahaha, inte engelska heller utan ENGLESKA...)
"hihi, tyvärr går inte det för jag måste JOBBA till klockan fyra älskling!"
"men mamma du måste säga NO till ditt jobb och du måste sluta tre" :D

Det är en fröken på dagis som jag gillar lite extra mycket, hon tar sig alltid tid. Engagerar sig, berättar alltid lite mer än de andra om vad som hänt under dagen. Småsaker och annat, vad ungarna sagt och gjort, och dylikt... behöver ju inte vara något speciellt alla gånger, men som mamma VILL man ju veta allt ;) Idag hade hon frågat Adrian vad han tyckt om, då hade han svarat "tycker om klockan tre när mamma hämtar mig" :D Alltså man S-M-Ä-L-T-E-R...... älskade barn!

Har precis pratat med Daniel igen och allting SKA ordna sig...

Orkade inte glo på Desperate Housewives, utan fastnade i Heroin Diaries igen och funderar seriöst på att lägga mig och läsa nu... natti!