unscarred

Idag har jag haft sån ångest att om de röntgat min mage hade ångestklumpen säkert lyst igenom som ett stort HUVUD i magsäcken  *drama*
Lillan ringde och frågade om hon fick komma vid lunch-tid, för hon ville inte vara ensam. Skönt när någon känner likadant :) Så hon har varit här hela dagen, barnen har varit på barnkalas och tja... dagen har flugit iväg.

Min ångest beror mest på att min semester är slut, imorgon ska jag upp och studsa klockan SEX och det blir osexigt värre för jag kommer troligtvis nästan gråta.
Det värsta har tack och lov släppt. Försöker påminna mig om att det kommer fler dagar snart, och såhär är det VARJE år. Sommaren är ju inte heller slut, faktiskt.
Sen är det mest det gamla vanliga tugget. Typ vafan-gör-jag-öht-på-mitt-jobb och hur-kan-det-vara-så-stökigt-när-jag-jämt-städar. Uff... nu kopplar jag ur hjärnan för ikväll, för orkar inte med den! :)